Det var en gång en pirat vid namn Sally. Hon hade en liten båt som hon seglade runt de blåa haven med, alltid på jakt efter äventyr. En dag hittade hon en gammal karta som visade vägen till en skatt gömd i en djup skog. Men det fanns ett problem – skatten vaktades av en stor och stark ogre!

Sally bestämde sig för att följa kartan. När hon nådde skogen, var träden så höga att de nästan rörde himlen. Hon hörde ett djupt brummande ljud och såg snart en ogre som satt framför en stor kista. Ogren hade gröna, knotiga händer och stora tänder, men hans ögon såg ledsna ut.

”Vem är du?” frågade ogren med en mullrande röst.

”Jag är Sally, piratkapten,” svarade hon modigt. ”Jag letar efter skatten.”

Ogren suckade. ”Alla vill ha min skatt, men ingen vill prata med mig.”

Sally blev förvånad. ”Prata med dig? Varför det?”

”Jag är ensam,” sade ogren. ”Alla är rädda för mig.”

Sally satte sig bredvid honom. ”Jag är inte rädd. Vill du berätta varför du vaktar skatten?”

Ogren log svagt och började berätta. ”Den här skatten tillhörde min familj. Jag vill skydda den, men jag önskar att jag hade någon att dela den med.”

Sally tänkte efter. ”Vad sägs om att vi delar på skatten? Jag kan hjälpa dig att använda den för att göra något bra.”

Ogren såg förvånad ut. Ingen hade någonsin föreslagit något sådant. ”Vad skulle vi göra?”

”Vi kan bygga ett hem för andra som känner sig ensamma, precis som du,” föreslog Sally.

Tillsammans öppnade de kistan, som var fylld med guld och juveler. Med Sallys idéer och ogrens styrka började de bygga en plats där alla var välkomna. Snart fylldes skogen av skratt och glädje från nya vänner.

”Tack, Sally,” sade ogren. ”Du har visat mig att det bästa med en skatt är att kunna dela den.”

Sally log. ”Och jag har lärt mig att mod handlar om mer än att segla över farliga hav – det handlar om att förstå andra.”