Har du någonsin läst en berättelse som fick dig att gråta, le eller känna igen dig själv? Sagor är inte bara underhållning, de kan vara kraftfulla verktyg för att förstå, bearbeta och uttrycka känslor.

I den här artikeln får du veta hur sagor kan fungera som emotionella redskap, särskilt för barn, för att hantera känslor som rädsla, avundsjuka och sorg, på ett tryggt, lekfullt och lärorikt sätt.

När vi lyssnar på en berättelse, aktiveras samma delar av hjärnan som om vi själva upplevde händelsen.

Det gör att vi känner med karaktärerna och lever oss in i deras upplevelser. För barn, vars emotionella utveckling är i full gång, är detta extra kraftfullt.

Sagor använder symbolik och metaforer, t.ex. drakar som står för rädsla eller resor som symboliserar personlig utveckling, vilket gör det enklare att förstå komplexa känslor utan att behöva prata om dem direkt.

Sagor kan:

• Stärka barns känsloreglering
• Skapa igenkänning och förmedla att ”jag är inte ensam”
• Öppna upp samtal mellan barn och vuxna
• Hjälpa till att sätta ord på känslor

I terapi används berättelser som verktyg för att arbeta med t.ex. trauma eller sorg. I klassrummet kan de stödja värdegrundsarbete och sociala färdigheter.

Och i hemmet är en kvällssaga ofta den mest naturliga stunden att prata om känslor.

Rädsla är en grundkänsla, viktig men ofta svår att hantera, särskilt i unga år.

Exempel: Där de vilda barnen är av Maurice Sendak. Max möter sina inre ”monster” genom att resa till en fantasivärld där han blir kung över vilda varelser.

Sagans roll:

Ger barnet verktyg att möta det läskiga, ofta genom lek

Gör rädslan synlig och hanterbar

Lär barnet att det är okej att vara rädd

Avundsjuka uppstår ofta vid förändringar, t.ex. när ett syskon föds. Det kan kännas som att kärleken måste delas.

Exempel: Jag är storebror! av Marianne Busser. En fin bok om att hitta sin plats när familjen förändras.

Sagans roll:

• Bekräftar känslan – avundsjuka är naturligt och tillåtet
• Visar att kärlek inte tar slut bara för att fler kommer in

Hjälper barnet att uttrycka och förstå sin roll

Barn upplever sorg vid förluster, flytt, separation eller förändringar.

Exempel: Minnesträdet av Britta Teckentrup, en poetisk berättelse om att minnas någon man förlorat.

Sagans roll:

• Ger ord åt det som är svårt att säga
  
• Visar att sorg är en del av kärlek
  

• Öppnar upp för samtal och minnen

✔️ Anpassa till ålder och mognad
✔️ Välj symboliska karaktärer (djur, hjältar, monster)
✔️ Föredra berättelser som inte bara löser problemet, utan som inspirerar till reflektion
✔️ Läs aktivt tillsammans: ställ frågor, diskutera känslor, lek med berättelsen

Tips: Att skapa egna sagor tillsammans med barnet (t.ex. om en kanin som är rädd för skogen) är ett fantastiskt sätt att möta känslor.

Sagor är ett utmärkt verktyg för att arbeta med känslor både i hemmet och i skolan. De skapar ett tryggt rum där barn kan utforska känslor genom lek och fantasi.

Aktiviteter som förstärker känslobearbetningen:

• Rita eller måla känslor från berättelsen
  
• Spela teater eller rollspel
  
• Skriv ett alternativt slut
  
• Skapa ”karaktärsdagbok”: Vad kände huvudpersonen?
  

Pedagoger kan använda sagor i socialt och emotionellt lärande (SEL), medan föräldrar kan använda dem som naturliga öppningar för vardagliga samtal.

Sagor är mer än ord på papper – de är känslomässiga kartor. De hjälper oss att navigera i livets stormar, att känna igen oss själva, och att veta att vi inte är ensamma.

Nästa gång du läser en saga, stanna upp. Vad väcker den för känslor? Vad vill den säga?
Har du en favoritberättelse som hjälpte dig genom något svårt? Dela gärna din upplevelse!