Det var en gång en pappa som ville lära sina barn viktiga värderingar genom sagor.

Han letade efter råd och tips, men tyckte att det verkade så svårt att han gav upp.

Samma dag kom hans dotter gråtande till honom: ”Jag kan inte knyta mina skor! Det är så svårt, jag kommer aldrig att klara det!”

Pappan försökte trösta henne: ”Du ska se att det går! Det är lätt, du behöver bara anstränga dig lite och öva.

” I det ögonblicket insåg han att han själv hade varit den första att ge upp den dagen…

Så den kvällen hittade han på en saga för sina barn. Den blev inte så bra, men nästa kväll försökte han igen, och det gick lite bättre.

Efter några dagar av övning och experimenterande blev hans sagor fantastiska, och kvällarna blev dagens höjdpunkt för både honom och barnen.

Känns sagan igen? Just nu är den min, men snart kan den vara din. Läs vidare så berättar jag hur!

De flesta föräldrar har inte tid att leta upp en ny saga varje kväll att läsa för sina barn.

Den snabbaste lösningen är att hitta på något på plats, men många föräldrar känner sig inte kreativa nog för att improvisera en ny saga varje dag.

Det är dock mycket enklare än det verkar, och här är en enkel guide som visar hur du kan skapa egna sagor på nolltid.

Barnsagor är ofta enkla historier med en grundläggande struktur:

1. Introducera karaktärerna och miljön.
2. Presentera ett problem eller en svårighet.
3. Lös problemet med hjälp av sagans sensmoral.

Så länge dessa delar finns, är sagan i princip färdig. Här förklarar jag steg för steg hur jag gör för att skapa mina sagor och kombinerar dessa element.

För att illustrera detta använder jag exemplet från en saga jag nyligen hittade på: Tigern som skrattade åt alla.

Det första jag gör är att bestämma vad jag vill förmedla med sagan, dess sensmoral.

Detta är den viktigaste delen för mig, eftersom det är sensmoralen som ger berättelsen mening.

Ofta väljer jag något kopplat till vad barnen har upplevt under dagen, något som är färskt i deras minne, så att de lättare kan koppla sagan till sina egna erfarenheter.

I sagan om tigern ville jag exempelvis lära dem att alla har en viktig roll att spela, även om det kanske inte verkar så.

När barnen ligger i sängen brukar vi tillsammans välja karaktärerna.

Varje barn får välja en figur, och jag tar hand om den sista.

När man vet vilken typ av problem sagan ska ha, blir valet av karaktärer ofta självklart, och det hjälper till att forma handlingen.

I sagan om tigern valde barnen en elefant och en humla.

Det passade perfekt, eftersom jag ville visa att egenskaper som ses som negativa kan bli styrkor i rätt situation. Jag valde då tigern som antagonist – snabb, stark och självsäker men med vanan att skratta åt alla andra.

Problemet eller konflikten i sagan är ofta kopplad till karaktärernas egenskaper och sensmoralen.

I sagan om tigern var det tydligt att storlek skulle spela en avgörande roll, så jag skapade en situation där de extrema storlekarna kunde bli en tillgång: djuren fastnade i en grotta efter ett ras, och bara elefanten var stark nog att flytta stenarna.

För att kunna göra det behövde han hjälp av humlan, som kunde flyga ut och hämta hjälp.

När sagans ramverk är klart – och det tar bara några minuter – börjar jag berätta.

Jag betonar de värden jag vill förmedla, använder olika delar av berättelsen för att lyfta fram sensmoralen och avslutar alltid med en positiv ton.

I tigerns saga underströk jag hur fel det var att använda sin styrka och snabbhet för att förlöjliga andra, och hur tigern lärde sig en läxa när elefanten och humlan räddade alla djuren.

Slutet var lyckligt: tigern insåg sina misstag, ändrade sin attityd och blev vän med alla.

Så enkelt är det att skapa en saga som passar vilken situation som helst.

Att skapa berättelser för att undervisa är inte bara möjligt – det är också roligt och givande.

Och kom ihåg: själva berättandet är lika viktigt som historien. Hur du berättar sagan spelar stor roll för dess effekt, men det är ett ämne för en annan gång.

Läs gärna artikeln Hur man berättar sagor vid läggdags för fler tips!