Pingvinen och kängurun

Lär dig om vänskap och ödmjukhet

Ålder: Rekommenderad för barn 4–8 år.

Lästid: 3-5 minuter

Det var en gång en känguru som var en riktig mästare på att springa.

Han vann alla tävlingar och älskade att få applåder och beundran från djuren i skogen. Men framgången hade gjort honom högfärdig, och han blev ofta elak mot andra, särskilt mot en liten pingvin som också brukade delta i tävlingarna.

Pingvinen var långsam och klumpig när han försökte springa, och det var aldrig någon tvekan om att han skulle komma sist. Kängurun skrattade alltid åt honom och kallade honom för ”den lilla snubblande bollen”.

En dag annonserade räven, som ansvarade för att ordna tävlingarna, att hans favorit inför nästa lopp var just pingvinen. Alla djur trodde att han skojade och skrattade åt det. Men kängurun blev rasande och började reta pingvinen ännu mer.

– Hur ska du ens ta dig till mållinjen? Ska du rulla, glida på magen eller bara ge upp? skrattade han.

Pingvinen ville inte delta i loppet, men det var tradition att alla i skogen deltog. Så på tävlingsdagen följde han motvilligt med resten av djuren, ledd av räven, uppför en lång brant stig. Hela vägen fortsatte kängurun att håna pingvinen.

När de kom till toppen av berget blev det dock helt tyst. Framför dem låg ett stort kraterformat berg, fyllt av vatten som bildade en vacker sjö. Räven log finurligt och sade:
– Här börjar tävlingen! Den går ut på att korsa sjön och komma först till andra sidan.

Kängurun stirrade förvånat på sjön, men pingvinen fick plötsligt ett stort leende på läpparna. När räven blåste i sin visselpipa, vaggade pingvinen snabbt ner till vattnet och hoppade i.

I vattnet var han som en blixt! Hans starka simteknik gjorde att han gled fram genom sjön snabbare än någon hade kunnat ana. Under tiden försökte kängurun hoppa och paddla sig fram, men han var klumpig och vattnet sög all hans energi.

Pingvinen nådde den andra stranden långt före någon annan och stod där leende, medan kängurun kämpade sig fram, andfådd och utmattad. När kängurun till slut kom fram såg han skamsen på pingvinen, övertygad om att han skulle bli utskrattad.

Men pingvinen hade lärt sig hur illa det kändes att bli hånad och sade istället:
– Du gjorde det bra! Vill du att jag ska lära dig att simma? Det är faktiskt riktigt kul.

Kängurun blev först förvånad, men sedan log han tacksamt.

Resten av dagen lekte alla djuren tillsammans i sjön. Kängurun lärde sig att simma, och pingvinen blev allas hjälte. Räven, som hade kommit på tävlingen, var mycket nöjd med sig själv.

– Det här var den bästa tävlingen hittills, sade han för sig själv. – Inget bättre än att ge en liten läxa till dem som behöver det, på ett snällt sätt!

Från den dagen slutade kängurun att vara högfärdig och blev istället en bra vän till pingvinen och de andra djuren i skogen.