Prinsen och den talande ugglan

berÀttelsen om Prinsen och den talande ugglan

Ålder: Rekommenderad för barn 4–12 Ă„r.

 Tid att lĂ€sa: 4-5 minuter

Det var en gÄng, i ett lÄngt bortomliggande kungarike, en ung prins vid namn Leo. Han var modig och snÀll, men ibland lite för impulsiv. Hans blÄ ögon glittrade av nyfikenhet, och hans gyllene hÄr glÀnste i solen. Han Àlskade att upptÀcka nya platser och trÀffa nya vÀnner. Men en sak var han inte bra pÄ: att lyssna pÄ rÄd frÄn andra.

En dag, medan han vandrade genom den stora skogen nÀra slottet, hörde han nÄgot mÀrkligt. En uggla satt pÄ en gren och stirrade pÄ honom med sina stora, kloka ögon. Ugglan hette Alva, och hon var inte som andra ugglor. Hon kunde prata.

 ”Hej, Prins Leo!”  sade Alva med en vĂ€nlig röst.  ”Jag har hört talas om din nyfikenhet, men det finns farliga saker i denna skog. Följ min vĂ€gledning och du kommer att vara sĂ€ker.” 

Prinsen var inte rĂ€dd, men han var lite tveksam.  ”Jag Ă€r inte rĂ€dd för nĂ„got, Alva! Jag kan hitta min egen vĂ€g,”  svarade Leo och rusade ivĂ€g utan att lyssna pĂ„ ugglans varning.

Alva flög försiktigt bakom honom. Hon visste att Leo inte förstod farorna som lurade i skogen. Efter ett tag kom de till en mörk, tjock dimma. Leo kĂ€nde hur hans mod började försvinna, men han ville inte visa svaghet för ugglan. 

 ”Alva! Varför Ă€r det sĂ„ dimmigt hĂ€r?”  frĂ„gade han.

 ”Det hĂ€r Ă€r en farlig plats. Du mĂ„ste vara försiktig,”  svarade Alva allvarligt.  ”Jag sa till dig att du borde lyssna pĂ„ mina rĂ„d.” 

Men Leo lyssnade inte. Han gick in i dimman och plötsligt hörde han ett mystiskt ljud. NÄgot rörde sig snabbt i mörkret. Leo kÀnde hur hans hjÀrta slog snabbare. Plötsligt sÄg han en stor skugga framför sig!

Det var en stor, skrÀmmande varg. Den var inte vÀnlig, och Leo blev rÀdd. Han försökte backa, men hans fot fastnade i en rot. Han kunde inte röra sig.

Alva flög ner till Leo och viskade snabbt:  ”Kom ihĂ„g, ibland behöver Ă€ven den modigaste hjĂ€lten hjĂ€lp. Nu lyssnar du pĂ„ mig, eller hur?” 

Med ugglans hjĂ€lp flög de tillsammans bort frĂ„n vargen, och efter en stund kom de till ett sĂ€kert stĂ€lle dĂ€r solen lyste klart. 

Leo tittade pĂ„ Alva och sade:  ”Jag borde ha lyssnat pĂ„ dig frĂ„n början.”  

Alva log klokt och svarade:  ”Det Ă€r aldrig för sent att lĂ€ra sig, Prins Leo. En sann hjĂ€lte vet nĂ€r han behöver hjĂ€lp och lyssnar pĂ„ de som vet mer.” 

FrÄn den dagen lovade Leo att alltid lyssna noggrant pÄ rÄd, Àven om han var modig. Han lÀrde sig att styrkan inte alltid handlar om att göra allt sjÀlv, utan om att veta nÀr man ska be om hjÀlp.

Moraliskt meddelande:

Det Àr viktigt att lyssna pÄ andras rÄd och veta nÀr man behöver hjÀlp. Mod Àr ocksÄ att vara klok nog att frÄga nÀr man inte vet vad man ska göra.

Andra prinshistorier

Andra undervisningsberÀttelser

Rulla till toppen