Det var en gång en vacker ung flicka som bodde med sin styvmor och två styvsystrar.

De tvingade henne att göra allt arbete i huset.

Den stackars flickan lagade mat, städade och tvättade deras kläder.

En kväll somnade hon utmattad vid spisen.

När hon vaknade hade hon sot i ansiktet, och hennes styvsystrar skrattade högt. Sedan dess kallade de henne Askungen.

En dag kom en inbjudan från kungen till en stor bal för att fira prinsens födelsedag.

Alla unga flickor i riket var bjudna. Askungen blev väldigt glad och hoppades få gå.

Men när dagen för balen kom, sa styvmodern och systrarna:

— Askungen, du ska inte gå. Stanna hemma och städa huset, och förbered middagen tills vi är tillbaka.

De gick iväg, skrattande åt henne.

Ensam och ledsen gick Askungen ut i trädgården och satte sig på en bänk för att gråta.

Hon önskade av hela sitt hjärta att hon kunde få gå på balen.

Plötsligt dök hennes goda fé upp.

— Gråt inte, Askungen, sa hon. Du har varit så snäll och förtjänar att gå på balen.

Med ett svep av sin trollstav förvandlade fén en pumpa till en vacker vagn, tre fältmöss till ståtliga hästar och en gammal hund till en elegant kusk. Askungen kunde inte tro sina ögon.

— Tack så mycket! utropade hon.
— Vänta lite, jag är inte klar än, sa fén med ett leende.

Med ett sista svep av trollstaven gav hon Askungen en gnistrande klänning och ett par glasskor.

— Nu kan du gå på balen. Men kom ihåg, du måste vara hemma innan midnatt. Vid tolvslaget bryts magin.

Askungen tackade sin fé och skyndade sig till slottet.

Alla gäster, inklusive hennes styvsystrar, undrade vem den vackra prinsessan kunde vara.

Prinsen, lika förtrollad som resten, bjöd upp henne till dans.

De dansade hela kvällen, och prinsen upptäckte att Askungen inte bara var den vackraste i riket, utan också den vänligaste och mest uppriktiga han någonsin mött.

Plötsligt slog klockan tolv. Askungen kom ihåg féens varning.

— Åh nej! Jag måste gå! ropade hon och sprang ut ur balsalen.

I hastigheten tappade hon en av sina glasskor på trappan.

Prinsen, fast besluten att hitta henne, tog skon och besökte alla hem i riket.

När han kom till Askungens hus försökte både systrarna och styvmodern få på sig skon, men den passade inte.

Just när prinsen skulle gå, hörde han en röst:

— Kan jag få prova skon? frågade Askungen.

Hon satte på sig skon, och den passade perfekt.

Prinsen visste genast att hon var flickan han letat efter.

Askungen och prinsen gifte sig och levde lyckliga i alla sina dagar.