Den modige lille skräddaren

berättelsen om Den modige lilla skräddaren

Ålder: Rekommenderad för barn 4–9 år.

Tid att läsa: Cirka 5-7 minuter

För inte länge sedan bodde en enkel skräddare i en liten stad. Han satt på sitt arbetsbord vid fönstret, sydde glatt och sjöng för sig själv. Plötsligt hörde han en bondkvinna ropa på gatan:

”Färsk sylt! Billigt! Kom och köp färsk sylt!”

Det lät som musik i skräddarens öron. Han stack ut huvudet genom fönstret och ropade:

”Hej, min vän! Kom upp så ska jag lätta på din tunga korg!”

Kvinnan gick uppför trapporna med sin korg, och skräddaren bad henne att öppna alla burkar så att han kunde inspektera sylten. Efter att ha luktat och tittat noga sade han:

”Den här sylten ser inte så dum ut! Ge mig ett kvarts kilo. Och om det blir lite mer, så grälar vi inte om det!”

Kvinnan, som hoppats på en större försäljning, lämnade rummet missnöjd och mumlade för sig själv. Men skräddaren gnuggade händerna och sade:

”Gud välsigne denna sylt och ge mig kraft och styrka!”

Han tog fram en stor brödskiva, bredde på ett tjockt lager sylt och lät brödet ligga på bordet medan han fortsatte sitt arbete. Medan han sydde kände ett stort antal flugor doften av sylten och samlades runt brödet.

”Vem bjöd in er?” sade skräddaren och försökte vifta bort dem. Men flugorna kom tillbaka i horder, och till slut förlorade skräddaren tålamodet. Han tog en tygbit och slog till med all sin kraft. När han tittade närmare insåg han att han hade dödat sju flugor med ett enda slag.

”Vilken hjälte jag är!” sade han stolt. ”Hela världen måste få veta vad jag har gjort!”

Han sydde ett bälte och broderade på det med stora bokstäver: ”Sju med ett slag”. Med bältet runt midjan begav han sig ut i världen för att söka äventyr.

På sin vandring mötte han en jätte som satt på en bergstopp och tittade ut över landskapet. Skräddaren ropade glatt:

”God dag, vän! Vill du följa med mig ut i världen?”

Jätten skrattade och svarade:

”Du? En liten lort som du kan jag krossa med ett finger!”

Skräddaren knäppte upp sin jacka och visade sitt bälte:

”Läs själv vad jag är kapabel till!”

Jätten läste: ”Sju med ett slag.” Han trodde att skräddaren syftade på sju män och började ta honom på allvar. Men han ville pröva honom. Han tog upp en sten, kramade den och fick fram några droppar vatten.

”Kan du göra det här?” frågade jätten.

Skräddaren tog upp en gammal ost ur fickan, pressade den tills saften rann och sade:

”Vad säger du nu? Lite bättre, eller hur?”

Jätten visste inte vad han skulle svara. Han tog upp en sten och kastade den så högt att den knappt syntes.

”Försök att göra det här!” sade han.

Skräddaren tog fram en fågel från fickan och kastade upp den i luften. Fågeln flög iväg och försvann.

”Vad tycks? Det var väl ett kast?” frågade skräddaren.

Jätten var imponerad men ville pröva honom ytterligare. Han föreslog att de skulle bära ett träd tillsammans. Jätten lyfte trädets stam, medan skräddaren satte sig på grenarna och låtsades bära dem. Efter ett tag blev jätten trött och släppte trädet, men skräddaren hoppade snabbt ner och sade:

”Så svag du är! Jag fick ta det mesta av vikten!”

Efter flera prövningar bjud jätten in skräddaren till sitt hem. Där bodde flera jättar, men skräddaren lurade dem alla med sitt mod och sin list. På natten försökte en jätte döda honom, men skräddaren hade lagt sig i ett hörn och klarade sig. Nästa morgon flydde alla jättar, övertygade om att skräddaren var farligare än dem.

Så småningom kom skräddaren till ett kungarike. Kungens män blev imponerade av bältet och bad kungen att anlita honom. Kungen satte honom på prov genom att be honom besegra två jättar, fånga en enhörning och till slut en vild galt. Skräddaren använde sin list och klarade alla uppgifter.

Till slut fick han gifta sig med prinsessan och blev halva kungarikets herre. Den modige skräddaren hade visat att list och mod kan besegra även de största utmaningarna.